C-uppsats om Alfa Stuteri jämfört med Stall Carjan

Valet stod mellan en benchmarkingpartner som är en av de största i Sverige, med de enorma resurser och anläggningar som finns på sådana ställen, och att försöka finna någon mindre

uppfödare som är verksam i samma skala som Stall Carjan. Valet föll på en framgångsrik uppfödare i mindre skala, för att skillnaderna mellan partnern och mitt valda företag skulle bli mer applicerbara och resultaten lättare att överskåda eftersom det endast gäller fyra avkommor.

Målsättningen var att inte ha en benchmarkingpartner som endast har en bra häst i statistiken, utan en där alla avkommorna ska ha visat resultat. Geografiskt sett ska partnern befinna sig inom Sveriges gränser.

Några kandidater hade uppemot tio uppfödda hästar 2008, men Stuteri Alfa med sina fyra avkommor samma år passade perfekt in på mina krav. Dessa avkommor har dessutom en riktigt bra bredd i sina tävlingsresultat.

Eftersom Stuteri Alfa uppfyller kraven perfekt kontaktades de i första hand.

Kontakt togs via internet och jag förklarade vad som skulle krävas av partnern för att kunna ingå i undersökningen. Jag fick ett godkännande till medverkan från Alfa.

Alfa har valt sina avelsston genom att i första hand titta på mödernet. Tävlingsprestationerna har kommit i andra hand eftersom ston med bra resultat oftast är väldigt dyra. Vid val av hingstar tittar de på prestationer, härstamning och exteriör. Därefter gör de en bedömningen av hur de tror att

marknadsvärdet kommer att vara på avkommorna, och hur prisvärda hingstarna är, för att de ska kunna ha en möjlighet att få tillbaka pengarna vid en försäljning.

När stona och hingstarna ska kombineras ihop tittar Alfa på exteriör, härstamning och temperament.

De vill dessutom gärna ha en kombination av franskt och amerikanskt blod. Till sist är det deras intuition som avgör vilka hingstar som ska väljas.

När fölen är födda står de uppstallade på nätterna men går ute från tidiga mornar till sena kvällar. På det viset anser de att de kombinerar fördelarna med uppstallning (hantering, vila) med mycket utevistelse. Alla ston och unghästar får fri tillgång på bra grovfoder. Avvänjningen sker så sent som

möjligt för att tillväxten inte ska påverkas alltför mycket.

Alfa säljer helst sina unghästar via kontakter, för att ha mer kontroll var de hamnar. De har också haft en god respons på sin hemsida.

Om inte hästarna är sålda när inkörningen brukar ske så kör de in hästarna innan försäljning. De anser att priset ska vara marknadsmässigt, och om de inte får det priset som de anser hästarna är värda så behåller de hellre avkommorna lite längre.

Stuteri Alfa berättar i intervjun att de vid försäljningen av 2008 års unghästar nådde break even. Då räknades även arbetstimmarna med som en kostnad.

Tre stycken av Alfas avkommor tränas av proffstränare. Endast en av avkommorna är B-tränad.

En av Stall Carjans avkommor har stått i proffsträning till och med 2011-09-30, därefter finns ingen ny tränare registrerad på hästen. Två av avkommorna är B-tränade. Den sista har varit både i proffsträning och i B-träning.

Vid valet av informationskällor kontrollerades inledningsvis den externa informationen som finns på Svensk Travsports hemsida. Där finns de kvantitativa data som redovisats. Vidare valde jag att ha partnern själv som informationskälla, eftersom det är där förstahandsuppgifterna och den mest utförliga informationen finns.

Försäljningen och tävlingsresultaten är de två data som är intäktsbringande. Därför är dessa verksamheternas

När Stuteri Alfa sålde sin 08-kull nådde de break-even, då räknades även det arbete de lagt ner in. Stall Carjans försäljning gick sämre, och intäkterna täckte inte ens upp för levandeföl-avgifterna.

Detta är en stor och väsentlig skillnad mellan de två uppfödarna.

Det är en betydande skillnad i prestationsnivå när man ser till hästarnas tävlingsresultat. Alfas hästar har per den 5 januari 2012 sprungit in 745 600 kr, ett otroligt bra resultat med tanke på att hästarna bara är nyss fyllda fyra år. Ingen av Stall Carjans hästar har kvalat (hästarna måste kvala innan de

får starta i ett riktigt lopp) än, och en av de fyra har heller inte gått premielopp. Tävlingsresultaten är inte bara viktiga för att de är en intäkt, som uppfödare får man 10 % av vinstsumman, utan även som reklam för uppfödarnamnet. Att en potentiell kund ser att tidigare avkommor presterat väl höjer chanserna att få bra betalt för de framtida kullarna. Eftersom hästarna bara är fyra år gamla så är dessa resultat inte definitiva än, utan Carjans hästar har fortfarande tid på sig att förbättras. En nackdel för Stall Carjan är att unghästmeriter är högt prioriterat inom travvärlden, och 2-och 3-åringssäsongen är nu förbi.

Avelsindexen ligger väldigt nära varandra, skillnaden är 1,25 enheter, vilket är ett såpass litet avstånd att inga slutsatser kan dras utifrån det. Dessutom har Stall Carjan det något högre indexet, vilket borde tala för att deras resultat skulle vara bättre än Alfas. Att några av stona har låga avelsindex (under 100) beror till stor del på att de är äldre. Stegen framåt i aveln går fort och även om de äldre stona skulle vara procentuellt mycket bättre än sina jämnåriga, ligger de ändå genetiskt efter mot de yngre stona. Eftersom åldern är en viktig faktor för avelsindexen räknade jag även ut medelåldern för avelsstona hos båda verksamheterna, och fick ett väldigt snarlikt resultat med endast 0,25 års skillnad.

Då hingstarnas avelsindex inte gick att jämföra, eftersom ett par av hingstarna är franska, jämfördes istället deras avgifter. En dyrare hingst bör tyda på att den är bättre, men genetiken är inte styrbar och därför är det inga garantier att det blir en bättre avkomma för att hingsten kostar mer.

Alfas hingstar kostade 42 % mer än Carjans, vilket är en skillnad som bör uppmärksammas och kan tyda på att Alfas hingstar var bättre.

Vem som tränar hästen är en starkt påverkande faktor när det kommer till tävlingsresultat. Alla tränare har olika metoder och förutsättningar.

En B-tränare har vanligtvis travsporten som en hobby, med ett annat jobb som sin huvudsakliga inkomstkälla. Träningsmöjligheterna kan vara svåra att få tillfredsställande, eftersom det är kostsamt att anlägga t.ex. en rakbana eller en rundbana. För en B-tränare kan det också vara svårt att få tiden att räcka till, eftersom jobbet tar en stor del av dygnets timmar.

En proffstränare är travtränare till yrket och har en vinstdrivande verksamhet. Ofta är träningsmöjligheterna goda eftersom tränaren är beroende av att kunna träna hästarna ordentligt.

Det skulle dessutom troligen bli svårt att övertyga några hästägare om att sätta hästen i träning hos en tränare utan goda förutsättningar. Hästägarna är proffstränarnas kunder.

Proffstränare träffar normalt på många hästar under sin karriär, vilket också kan ge dem god kunskap om hur de ska bete sig med en lite svårare häst, med exempelvis balanseringsproblem.

Därmed inte sagt att alla proffstränare är bättre än alla B-tränare, men jag vill påvisa skillnader som kan finnas och därmed påverka hästarnas tävlingsresultat.

Tre stycken av Alfas avkommor är placerade i proffsträning. Det är även dessa tre som hittills har bäst tävlingsresultat. Den fjärde gjorde sin debut den 4 januari och vann, så även han verkar lovande. Av Stall Carjans 08:or har en stått i proffsträning fram till hösten 2011, två är B-tränade och en har varit både proffstränad och B-tränad. Sett till dessa totalt åtta hästar är det alltså

proffstränat på första, andra och tredje plats om tävlingsresultaten jämförs. Enligt denna undersökning är det en påverkande faktor vem som köper hästen och var den hamnar i träning.

Alfa har valt sina avelsston genom att titta på mödernet. Tävlingsresultat har de fått prioritera bort framför modersstammen på grund av ekonomiska resurser. Carjan har lite mer spridning på varför de har valt de olika stona. Ett sto är egenuppfött, vilket ger ett affektionsvärde, två är valda på modersstammen och en på far-morfar-korsningen. Valen av avelsston är en av de avgörande faktorerna för framgång eftersom stona ska påverka verksamheten oftast i flera år. Hingstarna kan bytas varje år om så önskas. Alfa har letat efter en specifik sak hos alla stona, medan Carjan valt av lite olika anledningar. Detta kan tyda på att Alfa har en mer utarbetad strategi som talar om vad de är ute efter.

När hingstarna ska väljas framgår en stor skillnad. Alfa har ett mycket mer genomtänkt tillvägagångssätt och väger in om hingstarna är prisvärda, dvs. att det går att få ett bra försäljningspris för avkommorna. Detta är självklart svårbedömt eftersom ingen kan förutspå framtiden helt, men Alfa förefaller ha lyckats bra. När de ska matcha de aktuella hingstarna med

stona ser de till exteriör, härstamning och temperament. Att döma av intervjusvaren är Carjans hingstar inte utvalda och matchade med samma noggrannhet.

Avkommornas uppväxt förefaller vara likartade hos de båda uppfödarna; mycket utevistelse, daglig hantering och bra grovfoder. Jag kan inte finna några skillnader som skulle kunna påverka intäktsresultaten.

Försäljningen skiljer sig en del mellan uppfödarna. Stall Carjan har sålt många av hästarna via annonser, medan Alfa har haft dålig erfarenhet av annonsering och föredrar att sälja via kontakter.

Stall Carjan vill egentligen sälja fler hästar via sitt kontaktnät, men de upplever att det finns för få hästägare och stora tränare i närheten för att det ska fungera. Försäljningen knyter an till vem som sedan kommer att träna hästen.

Enligt denna undersökning ligger avstånden i prestationsnivå i:

-

-

Avstånden orsakas enligt denna undersökning av:

-

-

-

-

-

1. Värdera förbättringsmöjligheter, tid och resurser finns inte alltid

Det finns en förbättringsmöjlighet som Stall Carjan inte kan applicera på sin verksamhet just nu och det är att välja dyrare hingstar. Hingstkostnaderna var en av de skillnader som upptäcktes i undersökningen.

De andra avståndsorsakerna går det att finna förbättringsförslag till som inte kräver alltför stora ekonomiska resurser. Detta eftersom de inte är direkt knutna till större kostnader, men det är däremot hingstpriserna.

Målen med förslagen är att:

-

-

-

Fundera vad ni är ute efter innan ni påbörjar letandet, och var noga med att köpa det ni letar efter och inget annat.

-

om vad avkommorna kommer att vara värda. Att fråga runt vilka hingstar som är intressantast bland några tränare kan vara ett sätt att få externa åsikter.

-

Det första förslaget har jag kommit fram till efter att ha sett att Carjan inte hade någon genomtänkt strategi vid valen av ston, det hade däremot Alfa. Det andra förslaget har arbetats fram på liknande grunder; Alfa har valt sina hingstar mer noggrant och övervägt fler egenskaper hos hingstarna och

stona vid matchning. Det sista förslaget uppkom då en skillnad mellan uppfödarna var att Alfa har fler avkommor i proffsträning, något som Carjan önskar att även de hade. Carjan upplever att kontaktnätet omkring dem är för litet, och därmed behöver ökas.

Förbättringsförslagen är anpassade på så sätt att de inte ska överskrida de investeringar som är möjliga för Stall Carjan. Eftersom de inte har möjlighet att just nu använda dyrare hingstar blir det samtidigt en självklarhet att de inte har ekonomiska resurser till omfattande marknadsföring. Om

förbättringsförslagen appliceras kan det leda till att målen med ökade intäkter uppfylls, och på så sätt kan det finnas möjligheter att Stall Carjan i framtiden har resurser till dyrare hingstar och mer omfattande marknadsföring.

Dessa förslag är till viss del applicerbara på andra i samma situation som Stall Carjan. Det är sannolikt att det finns många uppfödare som inte har en utarbetad strategi eller som upplever det svårt att nå ut till potentiella hästköpare. Det är dock viktigt att andra uppfödare först undersöker sin

verksamhet grundligt för att kunna upptäcka andra uppenbara fel som påverkar resultaten, innan de applicerar dessa förslag på sin verksamhet. Om det i det här fallet t.ex. hade varit ett dåligt stomaterial som låg till grund för Stall Carjans resultat, då hade det troligtvis inte hjälpt med hingststrategier eller marknadsföring söderöver. Resultatet är generaliserat inom den här

undersökningens ramar, och i första hand inspirerar den här uppsatsen till genomförandet av en liknande forskning.

-

-

-