Blogg

13. maj, 2017

Med en refraktometer kollar man hur ljuset bryts i en viss vätska.

Jaha, tänker du, vad har det med mig att göra?

Jo, om du tänker ta ett föl på ditt sto, är en refraktometer en mycket bra sak att ha.

I stoets råmjölk finns antikroppar som är livsviktiga för fölet.

Fölet föds nämligen utan antikroppar och om det av någon anledning inte får i sig tillräckligt mycket antikroppar tillräckligt snabbt, så svävar det i livsfara.

Det nyfödda fölet har små hål i tarmarna där det kan ta upp antikropparna som det får i sig genom råmjölken. Den här förmågan minskar redan efter några timmar och man brukar säga att fölet behöver ha fått i sig en tillräcklig antikroppsmängd innan det är sex timmar gammalt.

Om du har en refraktometer av rätt sort, kan du mäta antikroppshalten i stoets råmjölk och därefter räkna ut om fölet fått i sig tillräckligt med antikroppar eller inte. Skulle stoets råmjölk vara av för dålig kvalitet (Alltså att antikroppshalten är för låg.) vet du det och då är det dags att ringa till veterinären och se till så att fölet får blodplasma med antikoppar i istället.

En refraktometer kostar inte mycket och kan användas igen och igen. Det är en verkligt billig livförsäkring! Det är något av en evighetsmaskin, iallafall om man inte gör som jag gjorde med min första och först tappar den i betonggolvet och sedan kör över den med traktor och harv. Efter det fick jag köpa en ny.

De är enkla att använda: Placera några droppar mjölk på refraktometerns prisma, rikta den mot en ljuskälla och titta i den för att se vilket värde den visar.

Som en bonus har det visat sig att de också är till nytta när det gäller att räkna ut hur nära förestående fölningen är, eftersom antikroppshalten stiger när det närmar sig fölning. Som med alla andra fölningstecken gäller det dock även här att man känner sitt sto och att det är den sammantagna bilden av olika tecken man ska titta på.

 Beställ din refraktometer här!

10. maj, 2017

Så, nu har jag flyttat en hel bunt med blogginlägg från den gamla bloggen och hit, dags att börja blogga igen på riktigt!

Först ut blir ett tips om en undersökning för uppfödare. Undersökningen handlar om uppfödares rutiner kring dräktiga ston, i samband med fölning samt nyfödda föl med fokus på råmjölk och antikroppar.

Länk till undersökningen.

 

 

 

 

9. maj, 2017

Jag har nu för första gången sett en film på kejsarsnitt på häst.

Man får bland annat se hur fölet hålls upp och ner då det plockats ut, för att fostervatten ska rinna ur luftvägarna. De visar också hur moderkakan lossas från livmoderslemhinnan och dessutom den lyckliga utgången med både sto och föl vid liv.

Filmen är på franska vilket jag begriper väldigt lite av, men bilderna talar för sig själva.

 

9. maj, 2017
Ursprungligen postat  2017-01-24.
 
 

Att få ett eget föl efter sitt sto, se det födas och växa upp är nog en av de mest spännande sakerna man kan göra.

Det är också dyrt och riskfyllt.

Därför tycker jag att man ska fundera igenom beslutet att betäcka sitt sto ordentligt.

 

Har jag möjlighet att stalla upp stoet i ett stall utan tävlingshästar? Om inte riskerar jag att stoet förlorar fölet på grund av smitta som tävlingshästarna kan föra med till stallet.

 

Kan jag om det behövs fölvaka i ett par veckor eller mer. Fölvakning sker dygnet runt då det är dags och som ovan uppfödare är det svårare att börja övervaka vid rätt tidpunkt. En normal dräktighet varar ungefär 335 dagar, men att stoet fölar två veckor före eller två veckor efter det datumet är fullt normalt. Tidigare än så räknas fölet som prematurt, alltså för tidigt fött. Däremot kan stoet föla betydligt senare än två veckor efter utsatt datum utan att det är något ovanligt. Vi har bara en gång haft ett sto som har varit dräktig i ett år (på dagen, faktiskt) men det är något som händer ganska ofta. Fölvakandet kan med andra ord dra ut rejält på tiden och du behöver kunna finnas där dygnet runt.

 

Om man inte själv har de förutsättningarna är det bättre att stalla upp stoet på ett stuteri där det finns personal som fölvakar åt en.

 

Efter att fölet har fötts ska det finnas fölsällskap åt fölet och stora hagar så att det får röra på sig och bli en stark individ.

 

Huruvida man vill ha fölet fött tidigt på året eller inte är också ett beslut som ska tas. Nu är det ju så att även om man låter betäcka/seminera sitt sto tidigt på våren så är det ju inte säkert att hon blir dräktig då, det kan ju såklart ändå sluta med att man får ett föl fött i slutet av sommaren. Eller inget föl alls, för den delen.

 

Det kan finnas olika anledningar till att man vill ha ett tidigt föl. När det gäller trav- och galoppföl är det aningens lättare att sälja dem som åringar om de är tidigt födda, än om de är födda sent. När det är dags att släppa på bete kan man redan ha stoet ombetäckt och konstaterat dräktigt och därmed ge fölet en längre betesperiod än om en del av sommaren ska ägnas åt ombetäckning och dräktighetsundersökning.

 

Om man nu av någon anledning vill ha ett tidigt fött föl, gäller det att man har förutsättningar för det. Även om fölet föds när det är snö ute, har det fortfarande behov att både tillräcklig rörelse och tillräcklig vila. Ett nyfött föl är känsligt och kan inte utsättas för väder och vind hur som helst och ska heller inte ligga på kall våt mark för att vila. Å andra sidan behöver det som sagt få röra på sig tillräckligt för att växa upp till en stark och frisk individ.

De gånger vi har fått föl tidigt har sto med föl fått vara ute i hagen korta stunder under uppsikt, så att fölet inte har lagt sig i snö eller på blöt vårmark för att vila. Övrig tid under dagen har de fått vara i vårt ridhus, med tillgång till en stor hög med hö. Fölet är då skyddat för väder och vind och stoet står mestadels vid sin hög med grovfoder, vilket gör att när fölet blir trött och vill vila lägger det sig i höet och får därmed en bädd som isolerar från kylan i ridhusunderlaget. Det här strategin har fungerat utmärkt för oss. Det viktiga är att man har en plan för hur det hela ska skötas.

 

 

Även föl som föds senare på året kan behöva skyddas från vädrets makter, hällregn är inte precis bättre än snö.

När fölen är små och vädret är ostadigt springer jag i skytteltrafik fram och tillbaka till stallet för att ta in och släppa ut föl mellan skurarna.

Det behövs med andra ord finnas en plan för skötseln av sto och föl, utöver den rena fölvakningen.

 

Om fölet föds sent på våren eller på försommaren ökar ju chansen för att sto och föl ska kunna gå ute dygnet runt ganska så omgående, vilket underlättar skötseln betydligt. Det är också i allmänhet lättare att få stona dräktiga lite senare. Ungefär i maj brukar stona ha sina bästa brunster.