Stuteriliv

Moderlöst föl, vad gör man?

Ursprungligen postat 2015-05-25.

Varje år brukar jag skriva ett blogginlägg där jag påminner om att ammajouren finns och hur viktigt det är att de som har ett moderlöst föl eller ett sto som förlorat sitt föl anmäler dit, eftersom det är det bästa sättet för samordning av föl och ammor som vi har.

I år skrev jag aldrig något sådant inlägg, jag trodde nog att vid det här laget känner alla till ammajouren och använder sig av den om det behövs. Strömmen av inlägg på Facebook där det söks amma till föl som vid närmare kontroll inte är utlagda på ammajouren visar att det här är kunskap som fortfarande behöver spridas. Årets viktigaste länk är alltså fortfarande den här: Ammajouren.

Har olyckan varit framme och stoet har gått bort, se först av allt till att fölet får i sig tillräckligt av bra råmjölk, i tid! Det här gäller såklart alla föl, även de som har sin mamma i behåll. Innan fölsäsong, se till så att du på ena eller andra sättet har tillgång till råmjölk, även om stoet inte går bort vid fölningen så kan det behövas råmjölk av andra orsaker, mjölken kan vara av dålig kvalitét, det kan finnas för liten mängd och stoet kan helt enkelt ha läckt ur all råmjölk innan fölningen.

Kort sagt, se till att du har råmjölk. Det kan vara så att du har sparat råmjölk i frysen sedan tidigare år, du kanske har ett stuteri med råmjölksbank i din närhet där du vet att du snabbt kan få tag på om du behöver. Det finns också frystorkad råmjölk att köpa och nu finns det också råmjölk i pastaform som ges med en spruta modell avmaskningsspruta. Under de första sex timmarna (samma tidsperiod som gäller för att få i fölet råmjölk) kan man också ge fölet plasma i nappflaska, de brukar dricka det utan problem.

Värt att nämna är att det brukar gå att mjölka ur råmjölk i juvret även på ett dött sto, inte en speciellt rolig syssla, men här gäller det att rädda fölets liv.

Skulle fölet av någon anledning inte ha fått i sig tillräckligt med antikroppar, eller om du av någon anledning inte vet hur mycket antikroppar fölet har fått i sig, måste fölet istället få plasmadropp, vilket en veterinär ger. Utan antingen råmjölk i tid eller plasmadropp, kommer fölet att dö.

När man står där med ett moderlöst föl, är näringen åt fölet den enkla biten att lösa. De mjölkersättningar för föl som finns på marknaden är bra, även om det är rejält dyrt och kan vara lite knepigt att få tag på. Att föda upp på konstgjord väg är dessutom väldigt arbetsamt. Det som däremot kan vara lite svårare att lösa är att hästen får växa upp och bli just en häst.

Fölet behöver en vuxen häst som ger trygghet och uppfostran och allra helst ska fölet precis som alla andra föl ha tillgång till en hästflock med fölkompisar.

Det allra viktigaste är att man ser till att fölet får en uppväxt där den får vara med andra hästar som kan uppfostra den och lära den att den är en häst, samt att man gör allt man kan för att inte överhantera fölet, fast att det är sötast i världen och det är synd om den som förlorat sin mamma.

Enklast (Och billigast!) är om man kan få det att fungera med en amma. Därför anmäler man  lämpligen sitt moderlösa föl omedelbart till ammajouren. Det är även viktigt att de som har ett sto som är lämpligt som amma också anmäler till ammajouren. Har man för avsikt att låta ett sto som förlorat sitt föl bli amma, bör man mjölka stoet så att mjölkproduktionen hålls igång.

 

Får man tag i en amma, är det absolut bäst att stoet flyttas till fölet och inte tvärtom. Fölet är mycket känsligt för att transporteras och byta miljö. Det är dessutom i allmänhet mycket jobb med att få en amma att acceptera ett nytt föl, det rimliga är att det är fölägaren som gör det jobbet.

Om fölet dör i samband med fölningen är det en god idé att spara hinnor och efterbörd, för att få det nya fölet att dofta rätt för stoet. Annars är det bra att istället stryka vaporub eller liknande på stoets mule för att hon inte ska känna fölets doft.

När sto och föl ska föras ihop, bör man ta stoet in i fölets box istället för tvärtom. En injektion med Partoxin gör att mjölken släpper till. Partoxin innehåller hormonet oxytocin, vilket är det hormon som får stoet att släppa ner mjölken. Stoet kan också behöva få en injektion med något lugnande. Har stoet ett spänt juver bör man mjölka ur lite innan man låter fölet dia, så att det inte gör ont på stoet.

Brems på stoet, ett upplyft framben och en person som håller i fölets kropp och är beredd på att snabbt fösa undan fölet om stoet är aggressivt behövs. Det går med andra ord åt en del folk. När fölet (förhoppningsvis) har diat tar man det tillbaka in i sin box (vägg i vägg med stoet) igen. När stoet visar intresse för fölet och helst gnäggar efter det då det kommer eller då fölet gnäggar, är det dags att låta stoet hälsa på fölet.

I allra bästa fall accepterar stoet fölet mer eller mindre omgående. Det är dock att betrakta som undantagsfall. Räkna med att det kommer att ta tid, ofta ett antal dagar med arbete dygnet runt.

Om man inte får tag på en fungerande amma till sitt moderlösa föl, får man göra det näst bästa och föda upp fölet på mjölkersättning. Det finns flera olika märken, men kan vara lite krångligt att få tag på. Det gäller ofta att beställa ganska stora mängder åt gången och ha lång framförhållning så att man inte plötsligt står utan. En rundringning till stuterier och ett antal mil bakom ratten kan bli nödvändigt för att skrapa ihop lite pulver här och lite pulver där, tills man hinner få hem via en foderleverantör.

Får man föl varje år kan det vara en god idé att varje år frysa in ett antal liter vanlig stomjölk och inte bara råmjölk, för att ha i reserv om man förlorar ett sto, tills man hinner få tag på mjölkersättning.  Mjölken håller sig i frysen i ett år.

Ett litet föl behöver mat minst varannan timme, dygnet runt. Föl brukar snabbt lära sig att dricka ur hink. Den stora fördelen med hink framför nappflaska är att man inte behöver hålla i hinken och därmed minskar man risken för att fölet blir för präglat på människan. Så fort fölet lärt sig att dricka tillräckliga mängder vatten för att få i sig sin vätska därigenom, kan man vänja över den på mjölkpellets istället för mjölk. OBS! Att det ska vara mjölkpellets och inte fölpellets eller mjölkbaserade fölpellets. Fördelen med mjölkpellets är att det blir så mycket enklare att fodra. Med en creepfeed kan man låta fölet få fri tillgång till pellets, vilket ger en mycket jämnare näringstillförsel, förebygger magsår hos fölet och gör det hela oändligt mycket enklare att sköta.

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

Du gillar den här sidan