Stuteriliv

Lita på magkänslan och släng skiten

Publicerades ursprungligen 2012-03-07.

 

Vi människor har en tendens att ta efter varandra. När någon, speciellt om det är en auktoritet, gör något eller framför en åsikt, förvandlas det snabbt till något accepterat eller en sanning. Ju fler som säger eller gör en sak, desto sannare eller riktigare blir det. Det klassiska exemplet är Hitlertidens Tyskland.

Det här beteendet är fullt mänskligt och finns överallt i samhället. Just därför är det viktigt att det förs en diskussion om etik. Både i samhället i stort, inom olika grupper och framför allt inom oss själva. Utveckla magkänslan!

Var ser man då det här inom hästvärlden?

Jag ser det till exempel hos ridlärare som instruerar sina elever att sparka på hästarna. Det är inte ens ovanligt att den "instruktionen" ges. Därför att inom hästvärlden har det förvandlats till något accepterat, att man kan sparka på på hästar. Tänk om en instruktör på brukshundklubben skulle säga åt sina adepter att sparka hundarna? Det skulle inte vara ok, för i den kulturen är det inte ett normaliserat beteende.

Har du hört en instruktör säga åt eleven att driva hårdare, eller att hålla emot stadigare i tygeln? Nästa gång du hör det, fråga vilken ridinstruktion det kommer ifrån. Jag har hittills aldrig sett en ridlära, varken gammal eller ny, där det står att man måste ta i för att få hästen att gå bra.

Hjälperna är till för att kommunicera med hästens hjärna, som sedan i sin tur styr hästens kropp. Det är inte meningen att ryttaren med sin fysik ska knöla ihop hästen i någon slags form och hålla den där. Det handlar om kommunikation.

Det finns ryttare som på allvar diskuterar vilket antal kilo man ska ha i handen via tygeln. Hur många kilo skulle du själv vilja ha i munnen?

Hästtandläkare och veterinärer rekommenderar vissa typer av bett, med motiveringen att trycket ska fördelas så bra som möjligt i hästens mun. Att det ska vara ett tryck utgår man ifrån. Jag har till och med hört jämförelsen med skor, och att det är bra att byta skor vid skoskav. Bettet ska väl för sjutton inte skava i hästens mun! Det säger ju sig självt, om man försöker tänka lite bortom normaliseringsprocessen.

Jag har sett hästar med utläkta ärr i mungiporna, där man alltså har dragit den stackars hästen i munnen så pass att mungiporna har spruckit. En av mina elever har en häst som hos sin tidigare ägare har fått både sönderslitna mungipor och där kindtänderna har flyttat på sig av bettets tryck ...

Ryttare som vill lära sig att rida och som vill sina hästars bästa, har mycket svårt att hitta adekvat hjälp. Trots de bästa intentioner blir det alldeles för ofta helt åt skogen galet. I sin frustration över att ridningen inte fungerar som man har tänkt sig, tar man till utrustningslösningar och/eller hårda metoder, ofta med benäget bistånd från sin instruktör. Det är här gummisnoddar, pessoabett och allsköns tingel tangel kommer in.

Fokus ligger ofta på att få hästen att kröka på nacken. Hästen är utrustad med en tung skalle. Det enda som krävs för att den ska tippa neråt är avslappning i nacken. Jordens dragningskraft sköter resten. När hästen går med en vinklad och sänkt bakdel, en upplyft framdel, har nacken som högsta punkt och slappnar av i nacken, då kommer den att kröka på nacken och se ut på ett visst sätt. Då är den på tygeln. Men man kan inte få hästen på tygeln genom att försöka få den att se ut som den där hästen som arbetar korrekt, dvs genom att försöka förmå hästen att kröka på nacken. Det är att börja i helt galen ände.

Ridning är svårt och inget man kan lista ut på egen hand hur det fungerar om man inte är makalöst talangfull. Som tur är behöver man inte det. Hjulet är redan uppfunnet av andra, det gäller bara att leta reda på kunskapen.

Så jag tycker så här: Ta pessoabettet, gramanen, halsförlängaren, pessoaselen och det andra tingel tanglet och förpassa det till soptunnan där det hör hemma. Kort och gott: Släng skiten! Behåll för all del snokremmen, den är bra att hänga upp saker i sadelkammaren med.

Ta hjälp av en BRA tränare/instruktör, som kan hjälpa dig att kommunicera med hästen. Säger instruktören åt dig att sparka, dra eller på andra sätt vara hårdhänt: Leta vidare, det finns bättre instruktörer.

Lita på magkänslan.

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

Du gillar den här sidan